Turqoise

Jag såg mitt liv på tv idag. Det känndes verkligen som mitt liv om tio år. Det handlade om en tjej i trettioårsåldern som bodde ensam i en trist lägenhet i ett halvtaskigt område. Hon jobbade i en tråkig hanskaffär i ett dyrt köpkvarter och hade ett allmänt trist liv. Inga vännen, ingen pojkvän, bara katten Sylvia hemma. Ibland så ritade hon teckningar på fritiden och fick de utställda på gallerior och några sålda.
En vanlig trist dag träffar hon en lite annorlunda kille vid tvätteriet. De börjar prata och han ställer konstiga frågor. Han är inte som alla andra. Tillslut ber han om hennes nummer och de börjar träffas då och då. Det blir konstiga dejter och annorlunda träffar.

Efter ett hyffsat bra tag med varandra ska han ut på turné med ett rockband samtidigt som hon blir uppvaktad av en ny lite äldre man. Den nya mannen bjuder henne på middagar och köper dyra presenter till henne. Hon får allt hon önskar sig. Gåvor, komplimanger, kärlek (?), uppmärksamhet, kläder, umgänge... allt. De skapar en "nära" relation och lever ett liv i lyx. Tjejen och den första killen som hon träffade håller fortfarande kontakten, men bara på telefon. Han vet ingenting. Han behöver inte veta något för det fanns inget de hade gemensamt längre när han stack.

När allt är som bästa är den lite äldre mannen otrogen med en gammal bekant till honom. Lyx-relationen tar slut mellan tjejen och honom. De glider ifrån varandra, träffas inte mer.
Efter ett tag kommer turné killen tillbaka och är kär i henne som aldrig förr. Hennes känslor för honom finns fortfarande kvar och de blir tillsammans igen och börjar leva ett lyckligt liv tillsammans. Det var nog honom som hon älskade men vågade inte erkänna det för sig själv eller någon annan.

Mitt liv är lite så som i filmen. Det skulle lätt kunna hända om tio år. Beskriver verkligen mitt liv. Men vad vet jag? Tiderna förändras och framtiden kan ändras. Det var bara så matchande med mig.