Lumpens facit

Nu när jag har gjort klart lumpen, med facit i handen, vet jag att jag inte överdriver om jag säger att det har vart ett skitjobbigt år, hela tiden. Jag har lärt mig mycket det här året och det stösta jag har lärt mig är att ta skit. Ta skit för nåt som jag inte förtjänar. Ta skit för att min grupp/pluton inte kunde bättre och enskilda individer fick lida.
Även att bita ihop i alla lägen och göra det jag var tvungen att göra. Fast jag inte ville eller orkade. Har även lärt mig att hålla mig när jag måste gå på toan. Rekordet är lite över 6 timmar. Ohyes.
Men jag har gjort så otroligt mycket det här året som jag aldrig kommer att glömma, så som att bada isvak, svälta i två dygn, tre 9-dagars tältning i snö och minusgrader, vart vaken i över ett dygn, repellerat från 30 m, stått vakt under det kungliga bröllopet och självklart sprungit och marschat sjukt mycket. 

Jag vet att jag inte var bäst, men jag var inte sämst heller. Jag kämpade och slet varje dag. Jag kommer förhoppningsvis aldrig mer jobba med försvarsmakten. Aldrig mer vilket är en skön känsla nu.
Jag är glad och stolt över att jag klarade lumpen. Jag kan fan göra allt nu. Inget kan vara värre än alla jävla fältveckor i snön eller isvaksbadet eller när jag klämde sönder mitt finger och det slutade aldrig att blöda. Typ.

Skriv tillbaka

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0