En lång dag

Det är väldigt slitigt och ansträngande att arbeta med trotsiga barn när man är sjuk. Jag får tjata och tjata och tjata på barnen tills jag nästan spricker av irritation (men så får jag väl inte säga högt?). Det är extra jobbigt att jobba när jag är sjuk och tappar mitt långa tålamod som jag egentligen har.

Jag har egentligen ingen pedagogisk utbildning, inte heller någon ledarutbildning, men det är inget fel på min pedagogik eller ledarskap när jag jobbar heller. Men vart någonstans försvann respekten till de vuxna? När slutade barnen lyssna på de vuxna? Varför blev de så nonchalanta? Antingen så är det fel på föräldrarna eller så är det föräldrarnas fel. Punkt.

Skriv tillbaka

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0