Turqoise

Idag har vi vart ute och invigt nya pulkan, som Theo fick av mormor i julklapp. Det var första gången Theo åkte pulka. Theo är visserligen för liten för att sitta i pulkan själv, så han fick ligga i den istället.

Det var plusgrader och trög blötsnö ute och fast det kom tårar och gnäll ifrån Theo fanns det stunder då det var helt okej att åka pulka. Så länge den rörde på sig. Men så fort vi stod stilla så var det inget roligt längre.

 

Så jag antar att pulkan blev godkänd. Tack mormor.

 

Januari

Året började med att jag, Nalle, min mamma och bror åkte till Sälen för semester, skidåkning, utflykter och lugna kvällar. Det var en väldigt kall men rolig Sälensemester.

Jag jobbade på Zara sedan flera månader tillbaka men blev uppsagd/omflyttad med två veckors tid, till säljare på ÖoB. (Jobbade fortfarande inom samma bemanningsföretag bara).

Några födelsedagsfester, sökte nytt jobb, började jobba på ÖoB, försökte hyra ut lägenheten, började renovera vårt sovrum i villan och beställde våra första riktiga förlovningsringar (efter ett år som förlovade med en standard ring).

Jobbar och renoverar sovrummet. Jag och Nalle firar vår 1-årsförlovning med nya vackra ringar, jag blev förkyld och vi firar påsk med släkt.

Jag jobbar på ÖoB som vanligt. Vi renoverar sovrummet och tar hand om huset. Jag börjar spela fotboll med mitt gamla "korpenfotbollslag" efter vinteruppehållet. Börjar må smått illa flera dagar i rad och bestämmer mig för att ta ett graviditetstest. Det visar positivt. Jag tar ett till, fortfarande positivt. Jag firar Valborg nykter.

Jag går till MVC och får bekräftat att jag är gravid. En läskig känsla kryper fram och jag går in i en glädjechock. Jag gör mitt första ultraljud och får reda på att jag redan har vart gravid i 2 månader. Ångest kryper fram. Bebisen är beräknad 24 oktober. Vi börjar titta på barnsaker, jag slutar på fotbollen och månaden slutar med en till förkylning.

Månaden börjar med att jag går in halvvägs in i graviditeten. Vi är glada men fortfarande chockade över bebisen i magen (även om det var planerat). Jag och sambon åker till Åland. Vi gör ett till ultraljud i Stockholm. Jag får reda på att jag väntar en frisk liten pojke. Sambon vill inte veta könet. Vi åker till Hälsingland. Vi åker till Hälsingland igen för lite semester och firar midsommar där med några vänner.

Vi försöker fortfarande hyra ut lägenheten. Jag får dåligt med jobb. Jag blir förkyld en tredje gång. Vi är hundvakt och åker upp till Dalarna för lite semester med några vänner. Vi åker till Hälsingland för avkoppling och semester. Vi köper babysaker. Vi åker till Hälsingland igen och firar Nalles födelsedag. Jag känner den första sparken i magen och graviditeten börjar bli mer påtaglig.

Lägenheten blir äntligen uthyrd. Jag har fortfarande dåligt med jobb. Vi åker till Åland för en sista semestervecka. Jag fortsätter att renovera sovrummet. Börjar bli riktigt tjock nu men känner mig stark, frisk, vacker, glad och rörlig. I slutat av månaden blir vårt kranvatten odrickbart av någon bakterie och vi får koka, köpa och ta vatten från annan håll. I 5 veckor får vi hålla på. 

Vattnet går inte att dricka under hela månaden. Vi firar min födelsedag med kräftskiva. Jag fortsätter att renovera sovrummet. Jag slutar jobba p.g.a. graviditeten och ägnar mig åt min hälsa och avslutar gamla påbörjade projekt på huset.  Vi är hundvakt igen.

Jag förbereder mig för förlossningen och livet som mamma. Ansöker om föräldrapenning. Blir klar med sovrumsrenoveringen. Köper de sista sakerna till bebisen. Får en babyshower. Blir förkyld en fjärde gång och avslutar månaden med att föda min son Theodor. Min vackra, perfekta och underbara lilla son Theo. Under nästan 22 timmar, 16 timmar hemma och 6 timmar på förlossningen tog det att få ut honom. Livet förändras och mina egna behov, prioriteringar och mål försvann på bara några sekunder. Theo är mitt liv nu.

Vi försöker lära oss leva med Theo och försöker förstå oss på honom. Han vill inte äta som han borde och jag trampas med att tvinga i honom mat var tredje timme. Livet som småbarnsförälder börjar ta fart och vi försöker hitta rutiner, nya varianter och ett vardagsliv. De första veckorna är tuffa, men efter 3-4 veckor efter förlossningen känns allt mycket bättre och livet flyter på.

Vi har hittat våra roller och rutiner som småbarnsföräldrar. Vi släpper på tyglarna för Theo och mår ännu bättre, trots lite sömn, en sambo som jobbar heltid och julstress. Vi följer Theos utveckling för varje dag som går. Vi firar jul på två ställen med familj och sist firar vi nyår med våra vänner.

Vi önskar gott nytt år och god fortsättning till alla vi känner.

 

Nu är det ett nytt år och jag ska få uppleva, med spänning, alla Theos steg och utvecklingsfaser i livet.