Turqoise

Äntligen har jag ringt det där läskiga telefonsamtalet som jag har gått och ältat i flera veckor nu. Äntligen har jag slagit nummret till ett jobb. Äntligen är jag tillbaka på marknaden.

Jag hatar att ringa till okända personer. Usch, det är så läskigt och obehagligt. Jag gillar det inte. Det spelar ingen roll att jag vet att de kan vara supersnälla i andra änden av luren, det är obehagligt ändå.

Det här samtalet gick förvånadsvärt bra(?). Jag försökte först några gånger innan men kom inte fram. Men tredje gången gillt. Hon lät jättepositiv till att jag ville börja jobba där. Jag har aldrig vart med om ett positivare samtal med en eventuellt arbetsgivare.

Det känns verkligen som att jag kommer börja jobba där inom kort.

Känslan efteråt är så underbar att jag inte kan beskriva den. Bra gjort Louise, bra gjort.
(Här är ett bra tillfälle att berömma Louise! Hon förtjänar faktiskt det.)