Lumpens facit
Nu när jag har gjort klart lumpen, med facit i handen, vet jag att jag inte överdriver om jag säger att det har vart ett skitjobbigt år, hela tiden. Jag har lärt mig mycket det här året och det stösta jag har lärt mig är att ta skit. Ta skit för nåt som jag inte förtjänar. Ta skit för att min grupp/pluton inte kunde bättre och enskilda individer fick lida.
Även att bita ihop i alla lägen och göra det jag var tvungen att göra. Fast jag inte ville eller orkade. Har även lärt mig att hålla mig när jag måste gå på toan. Rekordet är lite över 6 timmar. Ohyes.
Men jag har gjort så otroligt mycket det här året som jag aldrig kommer att glömma, så som att bada isvak, svälta i två dygn, tre 9-dagars tältning i snö och minusgrader, vart vaken i över ett dygn, repellerat från 30 m, stått vakt under det kungliga bröllopet och självklart sprungit och marschat sjukt mycket.
Jag vet att jag inte var bäst, men jag var inte sämst heller. Jag kämpade och slet varje dag. Jag kommer förhoppningsvis aldrig mer jobba med försvarsmakten. Aldrig mer vilket är en skön känsla nu.
Jag är glad och stolt över att jag klarade lumpen. Jag kan fan göra allt nu. Inget kan vara värre än alla jävla fältveckor i snön eller isvaksbadet eller när jag klämde sönder mitt finger och det slutade aldrig att blöda. Typ.
Även att bita ihop i alla lägen och göra det jag var tvungen att göra. Fast jag inte ville eller orkade. Har även lärt mig att hålla mig när jag måste gå på toan. Rekordet är lite över 6 timmar. Ohyes.
Men jag har gjort så otroligt mycket det här året som jag aldrig kommer att glömma, så som att bada isvak, svälta i två dygn, tre 9-dagars tältning i snö och minusgrader, vart vaken i över ett dygn, repellerat från 30 m, stått vakt under det kungliga bröllopet och självklart sprungit och marschat sjukt mycket.
Jag vet att jag inte var bäst, men jag var inte sämst heller. Jag kämpade och slet varje dag. Jag kommer förhoppningsvis aldrig mer jobba med försvarsmakten. Aldrig mer vilket är en skön känsla nu.
Jag är glad och stolt över att jag klarade lumpen. Jag kan fan göra allt nu. Inget kan vara värre än alla jävla fältveckor i snön eller isvaksbadet eller när jag klämde sönder mitt finger och det slutade aldrig att blöda. Typ.
Muck! Muck! Muck!
Ge mig ett M!
- M!
Ge mig ett U!
- U!
Ge mig ett C!
- C!
Ge mig ett K!
- K!
Ja vad fan blir det?!
- Muck, muck muck!
- M!
Ge mig ett U!
- U!
Ge mig ett C!
- C!
Ge mig ett K!
- K!
Ja vad fan blir det?!
- Muck, muck muck!
Sista vecka i lumpen
Den allra sista veckan i lumpen har jag mest bara städat och lämnat in de sista sakerna. Jag har vårdat de sista magasinerna, inventerat allt, lämnat in Ak5:n med mera.
I tisdags fick vi även lira bandy på tjänstetid. Befälen var även med och vi körde turnering. Det gick väldigt bra för mitt lag. Tror att vi vann eller kom på andra plats. Wey.
På kvällen hade jag mitt/vårt sista NVK (Nätverk för Värnpliktiga Kvinnor) möte också. Några tjejer brättade om utlandstjänst och jag blev nästan intresserad. Men jag ska vara kvar i Sverige.... Det ska jag.
I tisdags fick vi även lira bandy på tjänstetid. Befälen var även med och vi körde turnering. Det gick väldigt bra för mitt lag. Tror att vi vann eller kom på andra plats. Wey.
På kvällen hade jag mitt/vårt sista NVK (Nätverk för Värnpliktiga Kvinnor) möte också. Några tjejer brättade om utlandstjänst och jag blev nästan intresserad. Men jag ska vara kvar i Sverige.... Det ska jag.
Första REMI-veckan
Den här veckan i lumpen har jag bara vårdat och inventerat en jävla massa saker hela tiden. Vapen och materiell hela tiden. Och när vi väl hade vårdat klart något fick vi något nytt från någon annan pluton att vårda. Så det har blivit tidiga mornar och sena kvällar med olika sortes vård.
Fredag sen hade vi vårt sista kompanifys. Vi var ute och sprang i motoroverall och kängor i snön på oplogade stigar men det gick faktiskt förvånansvärt bra. Jag sprang i täten och fick inte ens ont i benhinnorna efteråt, som jag (och alla andra för den delen) brukar få. Så det kändes jättebra. Och sist på dagen hade vi hemreserutinen vilket innebär städning och sen få åka hem. Yey!
Fredag sen hade vi vårt sista kompanifys. Vi var ute och sprang i motoroverall och kängor i snön på oplogade stigar men det gick faktiskt förvånansvärt bra. Jag sprang i täten och fick inte ens ont i benhinnorna efteråt, som jag (och alla andra för den delen) brukar få. Så det kändes jättebra. Och sist på dagen hade vi hemreserutinen vilket innebär städning och sen få åka hem. Yey!
Sista slutövningen
Äntligen har den sista slutövninge passerat och jag har överlevt det snöiga helvetet. I Skövdes kalla skogar har jag i 9 dagar tillbringat mitt fältliv.
Jag åkte ut i måndags. Buss tidigt på morgonen till P4 i Skövde. Hämtade lite grejer och vapen där och fortsatte sen ut till en skog en bit ifrån P4. Förläggningstjänst hela kvällen men ingen mat fick jag för det. Bra start på fältveckan.... Under natten sen kom snön. Jättekul att vakna i en kall skog fylld med snö upp till knäna.
Tisdag morgon började med att åka pbv tidigt på morgonen i en timme till en plats med några få tomma hus; Typ någon ladugård eller något liknande. Där i snökaoset tränade vi på SIB (strid i bebyggelse) saker. Genomsöka byggnader, klättra upp på loft, genomsöka stora rum samt lite fältarbete också. Hela dagen var vi ute i snön. Åkte tillbaka till förläggningsplatsen och förbättrade den lite.
Under natten skulle vi alla vara både eldvakt och patrullerande vakt så det blev inte mycket sömn den natten. Inte någon natt heller, för den delen.
Gjorde samma sak dagen efter. Genomsökte byggnader och krigade mot fiender. Grönpåsar till mat och lite med sömn, ja allt sånt där onödigt jobbigt.
På mitt eldpost den natten blev allt också bara fel. Först kunde jag inte höra något på den viktiga radion som jag skulle passa. Någongång under natten skulle vi få besked när vi skulle ut och strida men jag kunde knappt höra något. Men vi fick inget besked ändå då. Sen slutade lyktan att fungera så att allt blev svart. I samband med det tog veden slut. Tur att det var i slutet av mitt postpass så att jag kunde väcka killen som skulle vakta efter mig så att han kunde hjälpa mig.
Tidigt på lördag morgon, runt 5 tiden, gick vi upp och stressade oss iväg med pbv:erna till en grottliknande byggnad som vi skulle rensa. Jag gick först i ledet för första gången. Det var jättespännande och jag var så taggad. Jag och min stridskamrat sökte rum efter rum och i korridorer och allt möjligt tills vi träffade på fienden och blev beskjutna och fick ta hand om fångar och skadade. Det var nog det roligaste jag har gjort. Synd att det gick så fort bara. Hur som helst. Efter det åkte vi tillbaka till lägret där våra tält flöt omkring på ett vattenfyllt grusfält. Det hade snöat innan så mycket och nu var det plusgrader och regn att hela förläggningen stod i vatten. Vi började genast med att gräva rännor och diken för att leda bort allt vatten från våra tält men det var sjukt mycket vatten och allt lutade åt vårt håll.
Jag åkte ut i måndags. Buss tidigt på morgonen till P4 i Skövde. Hämtade lite grejer och vapen där och fortsatte sen ut till en skog en bit ifrån P4. Förläggningstjänst hela kvällen men ingen mat fick jag för det. Bra start på fältveckan.... Under natten sen kom snön. Jättekul att vakna i en kall skog fylld med snö upp till knäna.
Tisdag morgon började med att åka pbv tidigt på morgonen i en timme till en plats med några få tomma hus; Typ någon ladugård eller något liknande. Där i snökaoset tränade vi på SIB (strid i bebyggelse) saker. Genomsöka byggnader, klättra upp på loft, genomsöka stora rum samt lite fältarbete också. Hela dagen var vi ute i snön. Åkte tillbaka till förläggningsplatsen och förbättrade den lite.
Under natten skulle vi alla vara både eldvakt och patrullerande vakt så det blev inte mycket sömn den natten. Inte någon natt heller, för den delen.
Gjorde samma sak dagen efter. Genomsökte byggnader och krigade mot fiender. Grönpåsar till mat och lite med sömn, ja allt sånt där onödigt jobbigt.
På mitt eldpost den natten blev allt också bara fel. Först kunde jag inte höra något på den viktiga radion som jag skulle passa. Någongång under natten skulle vi få besked när vi skulle ut och strida men jag kunde knappt höra något. Men vi fick inget besked ändå då. Sen slutade lyktan att fungera så att allt blev svart. I samband med det tog veden slut. Tur att det var i slutet av mitt postpass så att jag kunde väcka killen som skulle vakta efter mig så att han kunde hjälpa mig.
Tidigt på lördag morgon, runt 5 tiden, gick vi upp och stressade oss iväg med pbv:erna till en grottliknande byggnad som vi skulle rensa. Jag gick först i ledet för första gången. Det var jättespännande och jag var så taggad. Jag och min stridskamrat sökte rum efter rum och i korridorer och allt möjligt tills vi träffade på fienden och blev beskjutna och fick ta hand om fångar och skadade. Det var nog det roligaste jag har gjort. Synd att det gick så fort bara. Hur som helst. Efter det åkte vi tillbaka till lägret där våra tält flöt omkring på ett vattenfyllt grusfält. Det hade snöat innan så mycket och nu var det plusgrader och regn att hela förläggningen stod i vatten. Vi började genast med att gräva rännor och diken för att leda bort allt vatten från våra tält men det var sjukt mycket vatten och allt lutade åt vårt håll.
Blöta dagar
Slutövningen i bilder
Här är fler bilder från slutövningen
Här är jag som sitter och väntar
Problem med banden på pbv:n
Helt av. Tog typ 2 timmar att laga
Gott med kaffe på kasern
Helikoptrar på Ingengörkompaniet
Som lyfte
Tötta soldater efter vapenvård
Ingengörkompaniet 2
Här kokar jag vatten sent på kvällen
Sov inomhus(!)
Fin natur var det men jävligt kallt
Åker sjukhustransport
Inte ens sån här god mat får vi på Livgardet
P4 i Skövde
Efter den sista vapenvården
Gamla pansarvagnar
Rostig och utan band
1:a Slutövningen
Nu är jag äntligen hemkommen från min första slutövning i Småland. Det har vart en riktigt jobbig vecka med mycket kyla, snö, regn och eldöverfall.
Jag åkta ut i måndags. Buss i drygt 4 timmar men det visades film och jag hade fått mat med mig så resan var helt okej, nästan för kort till och med. Framme i Eksjö sen hade vi förläggningstjänst och fixade med tält och sånt.
På eftermiddagen sen skulle min pluton träna lite mer på strid i skog och passering över vägar och allt möjligt och då fick jag och en till snubbe agera som B-styrka (fiende). Det var skitkul att äntligen få testa på att skjuta och strida som bara den på min egen pluton.
I fredags hade jag/vi en återhämtningsdag. Vi åkte buss till Ingengörskompaniet 2 och fick duscha och byta till rena kläder. Åkte vidare till Skillingaryd sen och fick sova inomhus i några kaserner där. 2 nätter i rad! Det var helt underbart. Så skönt att få sova i en säng och äta riktigt mat, istället för de där äckliga gulpåsarna som jag har ätit hela veckan.
Sen åkte vi vidare med pbv:n och fick skjuta hur mycket som helst under 4 minuter. Jag sköt automat med ak:n, 2 ½ magasin och sen några granater med granattillsatsen. Det var skitkul. Typ det roligaste på hela slutövningen. Synd att det var alldeles för kort tid bara. Varför ska det roligaste inte vara så länge?
Och annars under slutövningen har vi bara gjort en massa eldöverfall och minieringar. I måndags under kriget blev allt fel igen. Vi hade förberätt allt och satt och väntade på fienden i flera timmar. Till slut kom fienden bakom oss (som vanligt när mitt befäl är helt förvirrad) och skjöt på oss men vi tog upp striden. Det är ju så synd, jag vet ju att vi kan kriga och så när vi äntligen får det blir allt bara fel. Jag råkade "skadas" när vi klev av pbv:n åt fel håll och fick bli omhändertagen av kompaniets sjukvårdare. (De tränar sjukvård på oss soldater ibland). Men det var ganska spännande och få leka skadad och åka sjukvårdarnas bandvagn.
Men ska jag sammanfatta slutövningen kort så har det vart en jobbig, kall, blöt och långtråkig övning med mycket sitta still ute och frysa.
Jag åkta ut i måndags. Buss i drygt 4 timmar men det visades film och jag hade fått mat med mig så resan var helt okej, nästan för kort till och med. Framme i Eksjö sen hade vi förläggningstjänst och fixade med tält och sånt.
På eftermiddagen sen skulle min pluton träna lite mer på strid i skog och passering över vägar och allt möjligt och då fick jag och en till snubbe agera som B-styrka (fiende). Det var skitkul att äntligen få testa på att skjuta och strida som bara den på min egen pluton.
I fredags hade jag/vi en återhämtningsdag. Vi åkte buss till Ingengörskompaniet 2 och fick duscha och byta till rena kläder. Åkte vidare till Skillingaryd sen och fick sova inomhus i några kaserner där. 2 nätter i rad! Det var helt underbart. Så skönt att få sova i en säng och äta riktigt mat, istället för de där äckliga gulpåsarna som jag har ätit hela veckan.
Sen åkte vi vidare med pbv:n och fick skjuta hur mycket som helst under 4 minuter. Jag sköt automat med ak:n, 2 ½ magasin och sen några granater med granattillsatsen. Det var skitkul. Typ det roligaste på hela slutövningen. Synd att det var alldeles för kort tid bara. Varför ska det roligaste inte vara så länge?
Och annars under slutövningen har vi bara gjort en massa eldöverfall och minieringar. I måndags under kriget blev allt fel igen. Vi hade förberätt allt och satt och väntade på fienden i flera timmar. Till slut kom fienden bakom oss (som vanligt när mitt befäl är helt förvirrad) och skjöt på oss men vi tog upp striden. Det är ju så synd, jag vet ju att vi kan kriga och så när vi äntligen får det blir allt bara fel. Jag råkade "skadas" när vi klev av pbv:n åt fel håll och fick bli omhändertagen av kompaniets sjukvårdare. (De tränar sjukvård på oss soldater ibland). Men det var ganska spännande och få leka skadad och åka sjukvårdarnas bandvagn.
Men ska jag sammanfatta slutövningen kort så har det vart en jobbig, kall, blöt och långtråkig övning med mycket sitta still ute och frysa.
Jag hade i alla fall tur med vädret..
Och ja, det var väl det ända som har vart bra den här veckan. Allt annat har vart en skitmacka efter skitmacka efter skitmacka...
Det började i tisdags, då min tjänst började. Vi marschade ut till några skjutbanor en timme bort med packning och allt sånt där onödigt tungt. Man skulle springa och skjuta på olika sätt och springa lite mer och kasta handgranater och skjuta från fel sida och allt möjligt på en kort tid. Såna skjutbanor/tester har jag redan gjort men då blev jag inte godkända på alla banor, så nu var det dags igen. Den här gången gick det bättre och jag klarade av alla banor med mycket kämp och slit.
Sedan fick jag veta att jag inte hade klarat av fälttestet som jag sprang för några månader sen, som jag trodde att jag hade klarat av. Så när vi skulle ta oss tillbaka till Gardet fick jag och två till springa fälttestet på två km. Kravet var att springa under 11.30 min med vapen, kängor och full stridsutrustning. Tidigare sprang jag på 12.25. Nu fick jag bara 12.22. Bättre än förra gången men inte tillräckligt bra. Så något glad för förbättringen kunde jag inte vara.
På kvällen sen bytte vi våning och logement. Flyttade alla våra saker och samtidigt hade vi en "persisk marknad", med andra ord en inventering av alla våra grejer och prylar. Det tog bara 4 timmar....
Onsdagen var lite bättre. Vi marschade ut till ett ställe som hette Trehusbacken där vi skulle göra ett skarpt handgranatsprov. Först övade vi med övningshandgranater och kastade in de i olika rum och skjöt på fiender och sedan skulle vi göra det skarpt med riktiga handgranater. Till en början gick allt bra även fast det var skitläskigt att hålla i riktiga handgranater men vid det sista genomförandet fick först min stridspartner en granat för vänsterhänta, konstig nog (?) och sen när jag skulle kasta min glömde jag ena säkringen så det smällde aldrig. Fänrik gjorde något med den medan vi stod i skydd, sen kom han springande till oss och det smällde som bara den.
På eftermiddagen sedan marschade vi hem igen och packade och förberedde inför slutövningen nästa vecka.
Under natten blev jag överraskat förkyld också. Låg med täppt näsa och kunde inta andas. Sjukt jobbigt när man var så himla trött...
Och på torsdag morgon, när det regnade och jag inte hade tur med vädret för en gång skull samt hade ont i halsen och var snorig, sprang jag stridshinderbanan igen. Lyckades inte med det testet heller. Jävla armgång. Börjar tappa gnistan nu. Hoppet börjar avta.
Men fortsatte dagen med att packa ännu mer och förberedde det sista inför slutövningen. Vi hade även fotografering. Både med plutonen och med hela kompaniet. Hoppas att det blev bra. Fick ju solen i ögonen så alla lär väl ha kisat. Städade en hel del också under dagen och sen fick jag reda på att vi skulle ha en plutonsfest den kvällen. Befälen ville det för alla kunde närvara, så när klockan var lagom mycket slutade vi och drog iväg in till stan, till Bronco's och käkade kött och drack gott. Det var ett bra ställe om man gillar mycket kött och öl. 400g kött kunde man få. Sjukt mycket. Men jag tog mig en burgare och cider. Plus några white russian.
Trött och sliten som jag var så orkade jag inte vara kvar bland de sista, som jag alltid är annars, så jag drog hem, påverkad och illa mående.
Men jag hade ingen tjänst på fredag så jag slutade ju efter plutonsfesten. Underbart skönt. För veckan har ju annars vart jobbig, både psykiskt och fysiskt. Bittert. Skönt att vara hemma nu.
Slottsmuck
Slottsmuck, slottsmuck, slottsmuck chaallaalaalaalaaah! Nu har jag slottsmuck!
Härmed meddelar jag er alla att jag har stått mitt sista högvaktsdygn på slottet idag. Nu behöver jag aldrig mer vakta slottet. No more. Åh, det känns underbart. Ingen mer högvakt.
Nu har jag stått sammanlagt 15 dygn, = 30 dagar, = en månad. = en månad för mycket.
Fick även hala flaggan på slottet igår kväll. Jisses alltså. Vilken krånglig väg att ta sig upp på slottet, men vilken utsikt det var alltså.
Annars har det var snorkallt ute hela tiden. Inatt var det 5 plusgrader ute när jag stod vakt. Då var det kallt. Men nu sitter jag inomhus i alla fall. Hemma.
Härmed meddelar jag er alla att jag har stått mitt sista högvaktsdygn på slottet idag. Nu behöver jag aldrig mer vakta slottet. No more. Åh, det känns underbart. Ingen mer högvakt.
Nu har jag stått sammanlagt 15 dygn, = 30 dagar, = en månad. = en månad för mycket.
Fick även hala flaggan på slottet igår kväll. Jisses alltså. Vilken krånglig väg att ta sig upp på slottet, men vilken utsikt det var alltså.
Annars har det var snorkallt ute hela tiden. Inatt var det 5 plusgrader ute när jag stod vakt. Då var det kallt. Men nu sitter jag inomhus i alla fall. Hemma.
8 veckor!
Shit alltså. Det är bara 8 veckor kvar, sen är det muck! 8 veckor kvar, sen är det slut på helvetet och jag hamnar i himmelriket. Shit, det är inte långt kvar.
Men först är det de allra sista högvaktsdygnen, sen två slutövningar och sist avrustning. Jag längtar så.
Men först är det de allra sista högvaktsdygnen, sen två slutövningar och sist avrustning. Jag längtar så.
Honörsvakt
Riksdagsmötet öppnades i tisdags och självklart skulle jag stå vakt på slottet när Kungen och hans familj gick förbi. Jag och typ 20 till stod på yttre borggården och skyldrade givär för Kungen när han gick förbi. Vid tre tillfällen under typ två timmar. Det var lite tjatit att stå stilla där och skyldra givär och fy sjutton vad kallt det var. Fast man hade värmetröja på frös man som en liten gnu på hal is. Mina händer blev så stela att det blev svårt att göra alla vapenrörelser tajmade perfekt. Men jag tror att det blev bra.
Mina befäl älskar högvakt
Nu förstår jag verkligen varför mina befäl älskar högvakt:
¤ De sitter inomhus
¤ De får sin mat serverad
¤ De får god mat
¤ De får kaffe och fikabröd (ofta)
¤ De sover på madrassängar
¤ De får den service de vill ha
¤ De sitter inomhus
¤ De får sin mat serverad
¤ De får god mat
¤ De får kaffe och fikabröd (ofta)
¤ De sover på madrassängar
¤ De får den service de vill ha
Hemma från högvakten
Tack vare min stukade fot (som för övrigt läker jättebra) fick jag vara kalfaktor på högvakten, vilket var jätteskönt. Bakade och fikade och serverade befälen mat m.m. Fick även stå ett postpass på natten också och jisses vad kallt det var då. Riktigt kallt.
Sitter på slottet
Sitter på slottet nu. Är kalfaktor! (Med andra ord är jag befälens bitch). Men jag sitter inomhus i värmen och dricker kaffe och har ätit kladdkaka så jag är supernöjd. Kokar kaffe, dukar fram mat, bakar m.m.
Sen är det ju så att jag inte alltid har en sån tur med mig jämt. Kan du gissa vad jag precis har gjort igen? Ja, jag har gjort illa mig igen. Den här gången har jag nockat sönder mitt ena ögonlock så det for blod och allt. Slog sönder det i mörkret på en sängkant.... Mmh!
Så nu sitter jag här med en stukad fot och sprucket ögonlock klockan 5 på morgonen med en dator framför mig och en kaffekopp i handen. Men det är lugnt, jag har aldrig haft det så här bra, under högvakten, ändå.
Sen är det ju så att jag inte alltid har en sån tur med mig jämt. Kan du gissa vad jag precis har gjort igen? Ja, jag har gjort illa mig igen. Den här gången har jag nockat sönder mitt ena ögonlock så det for blod och allt. Slog sönder det i mörkret på en sängkant.... Mmh!
Så nu sitter jag här med en stukad fot och sprucket ögonlock klockan 5 på morgonen med en dator framför mig och en kaffekopp i handen. Men det är lugnt, jag har aldrig haft det så här bra, under högvakten, ändå.
Högvakt i 3 dygn = 4 dagar
Högvakt nu i helgen, men den här gången slipper jag att stå vakt i alla fall. Ska stå tills på tisdagst. Men nu kommer jag att ha inre tjänst. Den bästa tjänsten som finns. Sitta inne i värmen. Aja, jag återkommer om det senare. Nu måste jag fixa iordning allt innan jag kan gå och lägga mig.
Hare gött
Hare gött
Känns som att Gud står på min sida ett tag nu
Har stukat foten så jag sitter hemma nu och vilar upp den. Blev sjukskriven fram till på lördag då jag ska stå högvakt igen.
Du vet väll att det finns rötter i skogen? Och att det finns grangrener oftast i huvudhöjd? Tänkt dig då att du är trött, kall och blöt och ska springa över en väg fort och effektivt med ett tungt vapen i famnen. När du kommer fram till den täta granskogen på andra sidan vägen sluter du ögonen en halv nanosekund för att slippa få granris i ögonen och en jävla rotjävel lägger krokben på dig och fäller dig handlöst på marken med en stukad fot som tack.
Så jag fick åka in till Livgardet med tryckförband och högläge.
Det komiska med det hela var att när vi tränade på att passera över vägen var det två andra killar som hade ramlat vid det djupa diket som man var tvungen att hoppa över innan vägen. Men jag klarade av det svåra hindret men när vi alla var på den "lugna" sidan av vägen ramlade jag omkull. Funnie
Du vet väll att det finns rötter i skogen? Och att det finns grangrener oftast i huvudhöjd? Tänkt dig då att du är trött, kall och blöt och ska springa över en väg fort och effektivt med ett tungt vapen i famnen. När du kommer fram till den täta granskogen på andra sidan vägen sluter du ögonen en halv nanosekund för att slippa få granris i ögonen och en jävla rotjävel lägger krokben på dig och fäller dig handlöst på marken med en stukad fot som tack.
Så jag fick åka in till Livgardet med tryckförband och högläge.
Det komiska med det hela var att när vi tränade på att passera över vägen var det två andra killar som hade ramlat vid det djupa diket som man var tvungen att hoppa över innan vägen. Men jag klarade av det svåra hindret men när vi alla var på den "lugna" sidan av vägen ramlade jag omkull. Funnie
Skarpt läge i Marma
Ännu en jobbig vecka har passerat men nu är det inte långt kvar till muck.
I tisdags hade vi en lugn dag med en massa teori om minprotokoll och sen vård av materiell samt så slutade vi dagen med fältlastning och packning.
I onsdags åkte vi buss ut till Marma, Gävle. Där skulle vi ha ett skarpt eldöverfall med minor och hela faderullan. Så när vi kom dit så började vi med fältförläggning och grävde skyddställningar och fyllde på magasinen. Sedan fick vi vila i några timmar innan jag och 4 till skulle på en ordergivning för att mitt i natten åka ut till eldöverfallsstället och reka området. Så jag väntade och väntade halva natten på att få åka iväg men när klockan var runt 12 fick jag reda på att vi inte skulle någonstans förän imorgon bitti klockan 4. Så yes, 4 timmars sömn....
På eftermiddagen städade vi av området, packade ihop tältet och åkte buss hem till Gardet. Där blidde det mer vård och städning. Kom i säng sent den kvällen men trött var jag. Otroligt trött var jag.
I tisdags hade vi en lugn dag med en massa teori om minprotokoll och sen vård av materiell samt så slutade vi dagen med fältlastning och packning.
I onsdags åkte vi buss ut till Marma, Gävle. Där skulle vi ha ett skarpt eldöverfall med minor och hela faderullan. Så när vi kom dit så började vi med fältförläggning och grävde skyddställningar och fyllde på magasinen. Sedan fick vi vila i några timmar innan jag och 4 till skulle på en ordergivning för att mitt i natten åka ut till eldöverfallsstället och reka området. Så jag väntade och väntade halva natten på att få åka iväg men när klockan var runt 12 fick jag reda på att vi inte skulle någonstans förän imorgon bitti klockan 4. Så yes, 4 timmars sömn....
På eftermiddagen städade vi av området, packade ihop tältet och åkte buss hem till Gardet. Där blidde det mer vård och städning. Kom i säng sent den kvällen men trött var jag. Otroligt trött var jag.
Mer fältvecka
Trött och sliten sitter jag ensam hemma med ett vinglas i handen, men det återkommer jag till senare.
Kom hem från en fältvecka igår. Jag har vart ute i skogen, sovit i tält och legat i lera i regnet. Hela bataljonen skulle ut i fält och kriga samtidigt. Så i måndags packade vi klart allt och åkte pbv ut till skogen en bit ifrån gardet. Vi rekade ett eldöverfallsområde, gjorde stridsställningar och grävde ner minor. Förberedde allt och sen åkte vi pbv vidare till förläggningsstället. Slog upp tältet i mörkret och fick några timmars sömn. Jag var både eldvakt och patrullerande vakt den natten men lite sömn fick jag i alla fall.
Upp tidigt nästa morgon. Packade ner tältet i stress och drog vidare till eldöverfallsstället. Fienden skulle komma runt 10 på morgonen. Men det gjorde de inte. Så vi fick vänta och vänta. Jag satt ensam i skogen och väntade på fienden i 5 timmar. Kunde inte äta, kunde inte sova, kunde knappt gå på toa. Jag skulle sitta där och vara berädd på att fort springa där ifrån och ingen visste när fienden skulle komma. Men som sagt, efter 5 timmar kom fienden och mina soldatkamrater skjöt några få pansarskott och sen sprang vi gemensamt därifrån till pbv:n och åkte iväg en bit bort där vi blev beskjutna och fick ta upp striden. Jag vet inte om vi vann striden men vi drog oss ur efter ett tag och åkte iväg med pbv:n
Nästa morgon skulle vi upp tidigt igen och förbereda ett nytt eldöverfall. Så vi åkte ut med pbv:n igen några kilometer bort och satte ut minor och fixade eldställningar och allt möjligt. Det blev en hel dels väntande också med väldigt lite mat. Framåt eftermiddagen/kvällen var vi helt klara och bara låg och väntade i flera timmar på att fienden skulle komma. Vi skulle ha mörkerskjutning och jag skulle skjuta upp lysskott över hela himmlen så att de andra kunde skjuta pansarskott på fiendefordona. Vi gjorde allt vi skulle och sen skulle vi springa därifrån, hoppa in i pbv:n och åka därifrån utan att fienden följde efter oss. Vi lyckades med det eldöverfallet och kunde säkert åka tillbaka till vår förläggningsplats. Åt lite middag innan det var dags att åka ut igen och förbereda ett nytt eldöverfall. Lade ut minor, planerade flyktväg, grävde stridsställningar och allt sånt. Sedan åkte vi tillbaka till förläggningsplatsen igen och slog upp tältet i mörkret och självklart fick jag sitta vakt under natten. Dock blev det bara en timme istället för två timmar som det har vart de andra nätterna.
Vi åkte iväg med pbv:n och efter ett tag blev vi beskjutna. Fick göra avsittning och tog upp striden. Fienden var för stark den här gången och skjöt sönder vårt fordon och vi var tvugna att fly. Då fick jag springa ännu mer och gissa om det var jobbigt. Vi gjorde vårt bästa och fienden försvann efter ett tag.
Jag kan berätta att vi skjöt med lösplugg och laser så ingen skada skedde. Inget skadat fordon heller eller ens riktiga minor. Det regnade varje dag och någon mat har jag knappt ätit. Det har vart mer väntan än strid och jag har skjutit 8 patroner på hela veckan. Men nu är veckan slut och nästa vecka börjar snart igen.
Kom hem från en fältvecka igår. Jag har vart ute i skogen, sovit i tält och legat i lera i regnet. Hela bataljonen skulle ut i fält och kriga samtidigt. Så i måndags packade vi klart allt och åkte pbv ut till skogen en bit ifrån gardet. Vi rekade ett eldöverfallsområde, gjorde stridsställningar och grävde ner minor. Förberedde allt och sen åkte vi pbv vidare till förläggningsstället. Slog upp tältet i mörkret och fick några timmars sömn. Jag var både eldvakt och patrullerande vakt den natten men lite sömn fick jag i alla fall.
Upp tidigt nästa morgon. Packade ner tältet i stress och drog vidare till eldöverfallsstället. Fienden skulle komma runt 10 på morgonen. Men det gjorde de inte. Så vi fick vänta och vänta. Jag satt ensam i skogen och väntade på fienden i 5 timmar. Kunde inte äta, kunde inte sova, kunde knappt gå på toa. Jag skulle sitta där och vara berädd på att fort springa där ifrån och ingen visste när fienden skulle komma. Men som sagt, efter 5 timmar kom fienden och mina soldatkamrater skjöt några få pansarskott och sen sprang vi gemensamt därifrån till pbv:n och åkte iväg en bit bort där vi blev beskjutna och fick ta upp striden. Jag vet inte om vi vann striden men vi drog oss ur efter ett tag och åkte iväg med pbv:n
Nästa morgon skulle vi upp tidigt igen och förbereda ett nytt eldöverfall. Så vi åkte ut med pbv:n igen några kilometer bort och satte ut minor och fixade eldställningar och allt möjligt. Det blev en hel dels väntande också med väldigt lite mat. Framåt eftermiddagen/kvällen var vi helt klara och bara låg och väntade i flera timmar på att fienden skulle komma. Vi skulle ha mörkerskjutning och jag skulle skjuta upp lysskott över hela himmlen så att de andra kunde skjuta pansarskott på fiendefordona. Vi gjorde allt vi skulle och sen skulle vi springa därifrån, hoppa in i pbv:n och åka därifrån utan att fienden följde efter oss. Vi lyckades med det eldöverfallet och kunde säkert åka tillbaka till vår förläggningsplats. Åt lite middag innan det var dags att åka ut igen och förbereda ett nytt eldöverfall. Lade ut minor, planerade flyktväg, grävde stridsställningar och allt sånt. Sedan åkte vi tillbaka till förläggningsplatsen igen och slog upp tältet i mörkret och självklart fick jag sitta vakt under natten. Dock blev det bara en timme istället för två timmar som det har vart de andra nätterna.
Vi åkte iväg med pbv:n och efter ett tag blev vi beskjutna. Fick göra avsittning och tog upp striden. Fienden var för stark den här gången och skjöt sönder vårt fordon och vi var tvugna att fly. Då fick jag springa ännu mer och gissa om det var jobbigt. Vi gjorde vårt bästa och fienden försvann efter ett tag.
Jag kan berätta att vi skjöt med lösplugg och laser så ingen skada skedde. Inget skadat fordon heller eller ens riktiga minor. Det regnade varje dag och någon mat har jag knappt ätit. Det har vart mer väntan än strid och jag har skjutit 8 patroner på hela veckan. Men nu är veckan slut och nästa vecka börjar snart igen.
M90 lätt
fick jag äntligen ut vår sommaruniform, M90 light.
Tunnare och kortärmad. Det är så bra att vi fick den
nu när sommaren är slut och kylan har kommit. Bra
där Försvarsmakten. Snabba puckar.. Synd bara att
jag inte kan använda den, storleken är för stor.. Heh...
