Turqoise

Som tur var slapp vi sätta upp tält och sova i de. Det är en av de värsta sakerna med fältveckor. Allt som har med tält att göra. Visserligen är jag van att sova i tält men det är verkligen en stor skillnad att tälta i lumpen. Allt blir bara jobbigare och det är inte lätt att göra det med oengagerade ignorerande killar.


Hur som helst, i onsdags var en av mina läskigaste dagar i mitt liv. Jag och vi alla andra skulle få testa att repellera för första gången. DET var riktigt läskigt.
Vi började från en låg höjd, typ två våningar upp i ett våningshus. Sedan skulle man ta på sig en "tillfällig" sele. Ett band man skulle sätta runt sig på ett speciellt sätt så att det blev en sele. Sedan haka fast allt på ett rep och klättra ut ur fönstret.

Ja det värsta var ju att sätta sig på fönsterbrädan/kanten och klättra ut med ryggen först. Det kanske inte låter så farligt, men det var skitläskigt. Jag hade både sovit och ätit dåligt två nätter innan så jag var väldigt darrig och fick lite tårar i ögonen. Då kom kapten fram till mig, försökte kontrollera att allt satt rätt till, sa lite snälla ord för att göra mig på bättre humör och sedan knuffade han ut mig. Ja han knuffade ut mig ur kanten. Då var det bara att bita ihop och ta sig sakta nerför. Då var det inte alls jobbigt, eller svårt. Det var bara det där första, att klättra ut ur fönstret och lämna över all säkerhet åt en lina utanför fasaden på ett stort våningshus. Lämna över sitt liv i NÅGOT annat.
Men sedan gick allt bra och det blev riktigt roligt att repellera. Vi gick sedan över till 5:e våningen och repellerade därifrån. Det var lite läskigt det med, men allt gick bra.

Efter den lilla lunchen sedan skulle vi göra "mänskliga" trappor, tror jag de kallade det för. Vi skulle hoppa igenom fönster med hjälp av varandra; stå på varandras ryggar och knän och klättra på stegar för att ta oss igenom fönster snabbt och smidigt. Det var skitsvårt. Eftersom jag är väldigt kort hade jag ett stort problem att bara ställa mig på någons rygg, med all utrustning och vapnet i ena handen. Det gjorde vi i typ två timmar, samma sak i två timmar. Ganska så långtråkigt och jag vet inte hur många blåmärken jag fick efter det. Mina ben ser helt förstörda ut.

Framåt sen eftermiddag skulle vi göra en annan övning. En till jävligt läskig övning. Vi skulle först klättra upp på en helt vanlig stege, ute på fasaden, högt på våningshuset. Denna gång med en riktig sele.
Sedan skulle vi hala oss ner för en brandslang utanför fasaden. Det var skitläskigt det med. Det kändes att man inte hade någon bra säkring. Man satt ju inte fast i branslangen direkt, den skulle man bara hålla i och snurra runt ena benet och sedan glida ner för. Från 6:e våningen. Så högt uppe var det i alla fall. Men jag överlevde. Jag överlevde!