Turqoise

Ja det var min första tid som fältarbetare och morgonen började med fys som vanligt. Jag är jätteförkyld nu och har tandvärk som bara den, så jag var med i den "anpassade gruppen" och körde styrketräning istället för att springa.
Efter lunchen då så började jag med att ha teori i sprängömnen, sprängdeg och stubiner av olika slag. Sedan gjorde jag några praktiska övningar i tändning av krutstubiner och ringledningar med pentylstubiner. Ganska krongligt men det gick bra.

Tisdagen fortsatte jag med att få mer teori om stubinerna. Sedan gick vi ut och gjorde fler övningar med sprängdeg, sprängpatroner och pentylstubiner med mera. Hela dagen gorde vi praktiska övningar och efter middagen sen gjorde jag ett prov på allt vi har lärt oss. Jag blev godkänd på det också! Helt underbart. Det kanske var bara hälften av oss som blev godkända. Det var ett svårt prov, men jag klarade mig. Yes.

På onsdagen började jag med att få teori i olika minor och dess funktioner. Stora tunga metallklossar med olika tillbehör och kopplingar och Gud vet vad. Men det var faktiskt väldigt intressant och roligt. Första gången på länge som det var roande. Vi fick lära oss hur man sätter ihop alla minor och hur de ser ut. Några praktiska övningar också blev det.
På kvällen var det omprov för de som inte hade klarat provet, men eftersom jag klarade mig gick jag ner och gymmade och spelade fotboll på kvällen. Och givetvis blev det bastu och en lång, skön, varm dusch.

På torsdag skulle vi marscha iväg till Stålboda, en timme bort till ett övningsfält. Och alla tunga minor skulle ju självklart med. En stridsvagnsmina väger ungefär 10 kg styck - vi skulle ha med 15 stycken sånna. Plus tre minor som vägde 37 kg styck plus lite mer mindre minor som också vägde en del. Den marschen tog 1½ timme och var skitjobbigt. den tog verkligen kol på mig och min rygg. Och under dagen gjorde vi fysiska övningar som att gräva ner minor i grusvägar eller monterade upp fordonsminor på träden eller för det mesta, bara bar runt på allt skit.
Marsch hem sen med minorna. Då gick det lite snabbare men ack så ont det gjorde.

Under fredag förmiddag gjorde vi en till gräva-ner-minor-övning och gjorde svåra minprotokoll och skisser och allt möjligt. Därefter var det fredagsrutiner med städning och sånt. Vi slapp fysen också! Så skönt så. Jag är ju som sagt inte frisk och med ryggont och svullen tand är det inte så enkelt att springa omkring eller hålla humöret uppe äns. Men nu är jag hemma och försöker kurera mig med medeciner och naturläkemedel för att nästa vecka ska jag ut i fält igen.