Mors dag och mera högvakt
Igår fick jag gå på barnkalas. Ja det var ju inte mitt eget kalas jag gick på, utan det var ju Rolles sons kalas. Grabben fyllde 6 år, stor kille nu. Så söt han är, busungen. Lillasystern också, helt underbara.
Så det blev grillning och fika och ballonger och saft och en massa människor. Nalle var givetvis med. Skönt att få vara Louise igen.
Idag var det Mors dag. Jag och Nalle åkte hem till min mamma och fikade och åt på restaurang med henne. Hon uppskattade det och jag hade i alla fall trevligt. Gott var det också.
Imorgon ska jag tillbaka till Livgardet. Jag har för första gången sovmorgon på riktigt då, till kl.12.30! Weeiii.
Nästa vecka är det högvakt som gäller, igen. På tisdag kl.12 till onsdag kl.12 vid slottet. Och även på lördag kl.12 till söndag kl.12. Då blir det parad med musik och allt. Kom och titta. Det är jättekul och fullproppat med människor och turister.
Kryssning
För att fira min överlevnad ute i skogen utan mat, åkte jag direkt ut på kryssning samma dag som jag kom hem på. Silja Lines Vinylkryssning med Nalle, Hugo, Fredrik och Micke. Jag fick se Thee Sweet live också och några andra band, men de var mest okända. Det blev en hel del dricka och mat i små omgångar. Men roligt, det hade jag, nog....
Överleva, på riktigt
Jag fick börja veckan med att lära mig lite om ksp58. Hur man använder den, laddning och patron ur. Fick dock inte skjuta med den, vilket var väldigt synd. Det hade nog varit roligt men som vårt befäl sa: "Det svåraste är ju inte att skjuta, det är ju allt runt omkring."
Efter "Grönpåselunchen" fick vi tömma våra fickor, klä av oss nästan alla kläder och lämna ifrån oss alla våra grejer. Nu var det dags för överlevnad, på riktigt. Det ända vi fick ha med oss var vapnet, uniformen, stridsvästen, kniven, vattenflaskan och ett par rena strumpor. Sedan skulle vi marscha iväg, någon mil bort ungefär under en viss (för kort) tid. Vi fick inte bli upptäckta, vi fick knappt passera vägar. Så med högt tempo och maskerade ansikten gick vi igenom träsk, fält och tät skog. Flera timmar gick vi, typ en mil helt fel också, så min grupp fick gå extra långt då. Till slut kom vi fram till en skog där vi skulle fixa en förläggning. Och inte vilken förläggning som helst, utan en gran med extra grenar som vi skulle sova under. Mmm, sova under en gran utan sovsäck, utan varma kläder och utan mat. I sista stund, innan vi fick gå och lägga oss fick vi våra värmejackor i alla fall att försöka sova i. Lite bättre kanske det blev men det var fortfarande svinit kallt så man kunde ju inte sova så mycket.
Sovmorgon till kl.8.00. Ingen frukost, inngen mat. Dagen började med att vi skulle byta förläggningsplats och bygga upp ett vindskydd av slanor och granris. Då var man inte pigg. Konstigt nog trodde jag att jag skulle vara hungrigare än var jag var. Men det svåraste var att orka göra något överhuvudtaget. Jag kände mig jättesvag. Helt slut i kroppen, seg, ville bara lägga mig ner och dö.
Efter rot- och harsyrslunchen fick vi lära oss hur man kan överleva i skogen. Hur man eldar, hur man gör upp djurfällor, vilka växter man kan äta m.m.
Natten blev ett helvete också. Kallt, hårt och som eldvakt. Men jag är inte bitter.... Jag lever ju....
Men fy sjutton vad trött man var då. Ingen energi. Ingen styrka. Riktigt svag var jag, både fysiskt och psykiskt. Men efter några kilometers springande var vi äntligen tillbaka på Livgardet. Vilken underbar känsla. Jag har alldrig varit så glad över att få komma tillbaka till Livgardet. Stundens trygga hem.
Tänk att man kan vara så trött att man inte orkar äta något efter två dygn utan mat. Och när man väl äter något så mår man så dåligt. Jag har aldrig vart med om något liknande. Det var riktigt jobbigt att svälta och bara bli svagare och svagare.

Nu är sommaren här

Kvällen blev lång och jag hade trevligt med grabbarna. Kanske gör vi det igen.

Första högvakten
Men det började alltså i onsdags. Vi åkte buss från Livgardet till Hedvig Eleonora Kyrkan i stan. Paradmarscherade därifrån till Armémuseet. Stod där och visade upp oss lite för publik och Majoren. Gick parad sen till slottet och det var inte raka vägen då heller. Vi gick omvägar, förbi NK och längre bort i den stekande solen. Ja det var ju en massa vägarbeten överallt....
Framme på slottet sen var det fullproppat med människor. Vi kunde knappt komma fram till Gevärsbron. Jag var så himla nervös. Men allt gick bra och vi gjorde vår pågångsshow och jag gick nästan direkt ut på post som det var planerat. Nalle var där också och tittade på.
De två sista posterna stod jag och frös hela tiden också, så det var inte så skönt.
Och det var en sån skön känsla att sätta sig på bussen hem och veta att man inte behöver stå vakt längre. Att man är fri fån slottet. Att man nu kan sitta ner, hinner sova, hinner äta, hinner slappna av när man vill.
Jag är glad att jag har klarat av min första högvakt. Det var ganska roligt att stå på post när det var som proppat med människor runt omkring som bara tittade på en, tog foton på en och sa "Titta där är en tjej, fan va coolt!"
Vilka dumma frågor folket kunde komma med. Helt idiotiska ibland och riktigt underhållande, som t.ex. "Sommarjobbar du här? Vad tjänar du i timmen? Måste man gå högvakt när man går lumpen? Vad vill du bli inom lumpen?" Och sen alla de klassiska frågorna som "Can I take a picture? When is the next change of guards?". Aja, hur som helst så var det ganska roligt ändå, att få stå högvakt vid slottet fast det var skitjobbigt och smärtsamt i kroppen. Om två veckor ska jag stå igen. Så jag hoppas att vi ses då.

Högvakt ons-lör
Från onsdag klockan 12.00 till lördag klockan 12.00 står jag högvakt på Stockholms slott. Kom gärna förbi och titta på paraden och pågången på onsdag eller avgången på lördag. Det kommer spelas musik, jag kommer springa löjligt, det finns riktiga vapen, jag kommer se fjollig ut och jag/vi kommer göra olika saker som är ganska facinerande att se. Hälsa annars gärna på när jag står på post, runt 12-14 varje dag och runt 20-tiden (tror jag) vid Lejonbacken. Det kan säkert bli lite ensamt där. Hoppas att vi ses.
Kramar från
Stackars fingrar
Dennan dag har gjort ont, ont i fingrar, ont i ryggen. Idag har vart en stillsam dag.
Jag har suttit och sytt på märken på min nya M90 uniform till högvakten.
4 märken har jag orkat med att sy på och ett till märke ska sys på under nästa vecka. 1-2 timmar tog ungefär ett märke att sy fast så det är bara att räkna ut hur länge jag har suttit med det här idag.
Fingrarna började blöda och ryggen var som en bananpåse.....
Men igår hände lite roligare saker. Jag och Nalle var bortbjudna på "Vårmiddag" hos Nalles föräldrar. Så det blev god mat och gott umgänge till sent på kvällen. Trevligt trevligt.
Fotograf & publik sökes
Jag sprang på fysen i måndags, för första gången på typ tre veckor. Det kändes i lungorna, men det gick skitbra.
Sedan började min/vår första högvaktsträning. Japp, det är sånna tider nu.
Jag delades in i första avlösningsgruppen. Ska stå längst fram i mitten. Schysst plats va? Så jag tränade på paradvapenrörelser med marsch med mera hela dagen. På kvällen hämtade vi ut våra charmiga uniformer och körde uniformsvård så som skoputs och strykning av kläder till sent på kvällen.
Men i alla fall, på eftermiddagen hade vi vapenvård och putsade upp vår Ak5:a som vi ska ha under högvakten. Så nu blänker den som morgondiset i gryningen.
Och på kvällen var det skoputs som gällde till sent på kvällen.
Torsdag förmiddag fick vi äntligen ut våra bajonetter. Du vet den där glansiga "kniven" som sitter fast längst fram på vapnet. Så under förmiddagen tränade vi på att sätta fast den korrekt under rätt tid på paradmarschen. På och av, på och av, på och av..... Annars fortsatte vi med mer högvaktsträning och på kvällen hade vi närkamp i nästan två timmar. Jättevarmt och superjobbigt var det. Så nu är i alla fall alla tester och prov avklarade för att få gå högvakt på slottet. Så kom gärna och titta på, på onsdag vid 12-tiden vid slottet.
Senare på kvällen var det dags för mer skoputs och uniformsstrykning. Så det blev ännu en sen kväll.
Fredag, äntligen fredag. Efter frukosten hade vi CBRN undervisning (kemikaliska-, biologiska-, radiologiska- och nukleära ämnen), vad det är för nåt, hur man ska skydda sig mot det med mera. Sedan lite gasmasksträning igen. Och efter den uttråkande undervisningen hade vi fys. Fast vi slapp springa den här gången. Nu var det bara styrketräning och på eftermiddagen hade vi städning och fick sluta en kvart tidigare. Wow.
Skönt att vara hemma nu i alla fall. Ont i kroppen har jag och är ovanligt trött efter alla sena kvällar denna vecka. Ont i huvudet har jag haft hela dagen också. Men som sagt, skönt att vara hemma.
Nästa vecka är det högvakt som gäller.

Lil(l)a kanin

Sista befattningsutbildningsveckan
I måndags då da så var det fys som vanligt på morgonen och städning som alltid. På eftermiddagen hade vi en minuppsättningsövning. Vi tränade på att montera upp fordonsminor och försvarsladdningar i träd och på mark. Det var tydigen puckon i gruppen som hade svårt för det (och har det fortfarande har jag sett), så vi tränade lite extra på det i några timmar. Det är liksom inte det svåraste vi har gjort direkt.
Väl framme hade vi lite teori om hur man ska bryta upp en dörr på bästa sätt.
Ja, sånt fick jag lära mig. Vilka verktyg man ska ha och vart man ska vara liksom. Ganska cool kunskap att kunna faktiskt. Så passa dig nu så att jag inte bryter upp din dörr, eller spränger upp den, för det fick jag också lära mig. Hehe, skämt åtsido. Men när vi skulle prova det här praktiskt så var det en stor tung plåtdörr som vi, parvis, skulle bryta upp på 45 sek. Då klämde jag mitt finger rejält mellan de tunga verktygen, så det bara sprutade blod och smärtan går inte att beskriva. Första förband på och högläge och sedan fort in till försvarshälsan på Livgardet. Ihoptejpning och vidare till Jakobsbergs sjukhus för att röntga. Som tur var hade inte skelettet skadats men fy sjutton vad ont det gjorde. Kunde inte hålla tårarna borta.
När jag kom tillbaka sen kollade vi lite på en koncertina. Typ som en jättestor taggtråd. Den skulle vi dra ut och sätta in i ett trapphus som vi sen skulle springa igenom och ta ner. Herre gud vad man fastnade i den. Hela tiden. Ont fick jag också. Taggig som bara den.
Natten kom och det var dags att sitta eldvakt för en fläkt. Mmm, tydligen livsviktigt att göra för en värmefläkt.
Vi slutade dagen efter ett pars timmar vapen- och minvård. Då var det egen materiellvård som gällde och en efterlängtad dusch.
Hur har du själv haft det?

Hade bara lite ont..

Helgens små händelser
Söndag kväll tänker jag tillringa hemma istället för att åka till Livgardet. Det gör jag tidigt imorgon bitti istället. Så nu chillar jag framför tv:n en stund innan jag ska slänga mig i duschen och sedan gå och lägga mig. Sent blir det nog denna kväll också. Men ha det så bra så hörs vi nästa vecka.
Kram kram

Valborg
Framåt 21-tiden åkte vi hem till min mamma och fikade lite. Bror min var även där. Så vi blev där ett tag innan vi åkte vidare till Kicki och Danne och drack några cider och körde spel och firade helt enkelt Valborg tillsammans. Sent blev det men sova ville jag inte.

Andra befattningsutbildningsveckan
Aja, sedan på eftermiddagen var det dags för en liten busstur på nästan 2 timmar till Marma i Gävle där vi skulle spendera vår andra befattningsvecka ute i fält. Yeah.... ännu en fältvecka.
Framme hade vi förläggningstjänst och satte upp tält och allt sånt där jobbigt trams.
Sedan efter frukosten var det dags att åka "tjugobil" till ett sprängfält där vi skulle lägga skarpa ringledningar med sprängdeg och spränga bort stora stenar och stålbalkar och allt möjligt. Skitcoolt var det och Gu' vad det smällde högt. Vilka smällar alltså.
Mmmm, verkligen lärorikt.
Sedan var det dags att göra olika övningar för att söka efter minor i skogen. Vi i min grupp skulle gå en lång sträcka, typ 500 m eller något, i tät skog och öppna fält och leta efter minor som skulle vara gömda i terrängen någonstans. Det var skitsvårt att hitta minorna. Men efter ett långt långt tag hittade jag en mina och då var det bara att anfalla tyst fienden som skullem tända på minan. Det är svårare än vad man tror.
Under torsdagen skulle vi göra en stor skarp sprängövning. Först åkte vi iväg till ett övningsfält ute i skogen. Sedan började vi med att maskera oss själva med färg och mossa. Sen grävde vi skyddsvärn och maskerade de, lade ut sprängdegsanordningar och minor och satte ut pappgubbar att skjuta på. När övningen började skulle vi stå i våra sjukt djupa skyddsvärn, spränga våra minor och skjuta skarpt på fienden och sedan fly därifrån. Skjutövningen tog typ 5 min medan hela förberedelserna tog nästan hela dagen. Så det var mycket slit för liten möda. Men fy vad minorna smällde högt när man satt i skyddsvärnen. Marken vibrerade och man kände verkligen tryckvågen. Coolt.
(Nästan alla fick även eldavbrott under skjutövningen men det var ju för att vi hade badat i sand hela dagen. Men det är en annan femma).
På kvällen hade vi vapen- och minvård och under natten hade jag både eldpost och patrullerande vaktpost så då blev det inte många timmar sömn. Men det gjorde inget för vi skulle ändå åka hem på fredagen.
Framme på Livgardet var det vård som gällde och eftersom det var Valborg då fick vi åka hem lite tidigare.
